I början av maj åkte RNM till Aarhus på Jylland för att besöka ljudkonstfestivalen SPOR. Med oss på resan hade vi den västsvenska ljudkonstnären Helena Persson som här delar med sig av sina tankar från festivalen.
Det blev hastigt bestämt att jag skulle följa med till Aarhus i Danmark under SPOR – en festival för nutida musik och ljudkonst. Det gläder mig, eftersom det visade sig vara precis vad jag behövde. Huvudtemat Staging the Sound, var att lyfta fram nya möten mellan musik och konst och att utmana det traditionella utövandet. Ljud, som är mitt arbetsområde, fanns representerat i många former och gestaltningar.
För mig blev resan två resor i en. En som handlade om att göra en jämförelse och samtidigt skapa en tankebana kring att utveckla något som inte har och kanske inte heller ska ha någon fast form. Den andra blev en betraktelse av vad en sådan här möjlighet gör för mitt eget skapande och utövande. Insikt om att andras arbete, tankar och genomförande kan underlätta mitt eget arbete. Input som blir output.
I oktober 2014 åkte jag på en liknande resa till Dortmund genom International Visitors Programme of Norte Rhine Westphalia (NRW) i Tyskland. Deras idé om utveckling handlar om att berika regionen NRW genom att bjuda dit konstnärer och producenter från olika delar av världen. Gruppen får sedan ta del av konsthallar, utställningar, teatrar, m.m. samtidigt som den är kopplad till en festival. Festivalen utgör navet och platsen som medverkande i gruppen återgår till efter varje dags nedslag i området. Varje dag fylldes av någon eller några för tillfället intressanta konsthallar, institutioner och utställningar. Personerna som bjuds in är rekommenderade av de medverkande på festivalen. I mitt fall av den tyske kompositören Ben Lauber, som medverkade i en performance. Förhoppningen är att personerna som deltar i programmet ska kunna hitta samarbeten i regionen och starta samarbeten där eller se saker som de i sin tur tar hem till sin arena och kan erbjuda arbetstillfällen eller kollaborationer.
Det som RNM gör är något liknande, fast något annat. Jag ser det som satsningar för att stärka den konstnärliga verksamheten i den egna regionen, Västra Götaland, genom att vi som är verksamma ges möjlighet att själva utvecklas och skapa nya ingångar och samarbeten på bortaplan, men som då också går att ta hem. Det är en bra tanke, som jag tror på i kombination med att samtidigt skapa dessa plattformar och möten mellan konstnärer i vår egen region. Möten som kopplas till vår regions festivaler och aktörer, på plats. Medlemmar från exempelvis RNM som i sin tur tipsar om sina vänner i andra länder, som sedan bjuds in för att medverka och ta del av det program som tangerar liknande eller kompletterande evenemang. Dialoger som skapar möten och samarbeten lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Genom att vara med och stärka flödet kommer fler i rullning och på så vis även konsten.
För mig är dessa resor utvecklande på flera plan. Dels fungerar jag personligen så att jag kan frikoppla mig från mina ”vanliga” tankemönster när jag är på resande fot. Det innebär också att jag bättre tar till mig intryck och kan omforma och använda mig av dem. Att under ett par dagar få ta del av ett varierat intryck genom föreställningar, konserter och utställningar är ett perfekt verktyg för att frisätta nya tankar och att själv utmana sin konstnärlighet. Den här resan fick vi ta del av en rad olika konserter, talks och performances varav några stack ut lite extra. En sådan händelse var ett Artist Talk med konstnären Jennifer Walsh. Jennifer Walsh använder sig av alter egon för att frigöra olika sidor i sitt konstnärskap. På så sätt kan hon röra sig friare och över ett bredare fält utan att måla in sig i ett hörn och stå till svars för endast ett uttryck, utan ges möjlighet att röra sig mellan flera på samma gång. Att utmana sitt inre genom att frigöra dessa alter egon från jaget, kan hon också spetsa till karaktärerna och i förlängningen sitt eget konstnärskap. Egenskapen att inte bara befinna sig i en fåra, inte sitta still, ges också uttryck i hennes mångfacetterade arbete inom ljud, bild, installationer och kollektiva känsla. En rörlig konstnär, med många uttryck. En annan konstnär, som på ett sätt befinner sig på andra sidan skalan men ändå inte, är Phill Niblock. Ett enträget arbete med atonalitet och mikrotonalitet – ett arbetssätt där den minimala förändringen ger stora effekter för den som stannar kvar. Phill Niblock fyllde 82 år i höstas och har arbetat sedan slutet av 60-talet med den värld som vi hade förmånen att ta del av under Phill Niblocks världspermiär av V&LSG, samt den danska premiären av Sethworks. Ett kluster toner, likt en världsomspännande unison röst med små skavanker, som sätter prägel för dina kommande 25 minuter av livet. Det skulle kunna finnas risk för rastlöshet, men ur enkelheten växer det massiva och därigenom framträder nyanser av det som först tycktes vara enkelt.
Om Jennifer Walsh får stå för det vida, gränslösa sökandet, så står Phill Niblock för det outtröttligt, stabila utforskandet som vågar utmana. Båda dessa karaktärer säger något viktigt och är uttryck för vår gemensamma tid. Ytterligare ett uppfriskande inslag som andas samtid var Spor New Music School, där unga i åldern 11 – 15 år har arbetat tillsammans med kompositionsstudenter från Kungliga musikhögskolan i Aarhus, samt kompositören Østen Mikal Ore under festivalens gång. Arbetet resulterade i en konsert där flera grupper tolkade stycken av Stockhausen, en för övrigt mycket befriad upplevelse av tolkningar. Dessa varvades med gästspel från Århus Sinfonietta. Kursen är startskott för kommande års satsning på nyskriven musik av unga. Sist men inte minst vill jag nämna konserten Live Coded Music for Obsolete Computers framförd av Danish Computer Music Confederation – en nostalgitripp till ljuden och visionen från datorns begynnelse.
Alla dessa inslag, tankar, intryck och möten gör det möjligt att skapa nytt. Och att ge konstnärer och verksamma ytterligare en möjlighet att fortbildas, inspireras och komma ut i ett för dem relevant sammanhang är en fin tillgång. Likaså att ges möjligheten att samtala om, reflektera över och förstå den regionala kulturpolitiken är viktigt för hur vi verksamma agerar inom konstområdet i framtiden. Allt detta fick jag tillgång till att utveckla under min resa genom RNM. Stort tack!
Helena Persson
www.soundsibling.com
